Man måste kämpa
Jag har inte skrivit här på jäkligt länge, med anledning att det varit en fruktansvärt jobbig period. Jag visste inte hur jag skulle tackla den nya informationen om att man nu måste vara 25 år för att få göra IVF. Det kändes verkligen som mitt liv rasade. Men nu har det gått en tid, och jag har väl fått försöka acceptera läget. Vi har nu fått Gonal F spruta som ska göra i stort sett samma sak som Pergotime. Fast denna spruta ska ju inte göra så att min kropp producerar eget ägglossningshormon, utan sprutar in det direkt. Jag tror och hoppas att det är större chans att vi blir gravida på det sättet.
Vi har nu haft en paus från allting som handlar om barn och graviditet. Men i början av april kör vi igång med första sprutan. Jag har fått en spontan mens i februari och mars, så det känns som om min kropp börjar lära sig nu. Att jag går ner i vikt bidrar nog till att få igång cykeln, och nu har jag gått ner 11 kilo. Sakta men säkert.
Just nu befinner jag mig på ett spahotell i Dalarna. Vi har insett att vi behöver en stund av avkoppling och sinnesro. Det får vi verkligen här! Vi bara njuter och njuter. Vi måste ta hand om vår kärlek, för under de tre senaste månaderna har det varit nära på att ta slut flera gånger.
Fy vad jobbigt det är att vara ofrivilligt barnlös. Detta förstör en själv och förhållandet. Men man måste kämpa, och det gör jag nu!